Ur nyhetsflödet vecka 49

Nytt som gör nytta – fokus lärande

Oavsett om det handlar om skolan, den offentliga sektorn eller näringslivet, är innovation och digitalisering två nyckelord som ständigt dyker upp när utvecklingen av verksamheten diskuteras. Men vad krävs egentligen för att nytänkande och förändring ska bli möjligt? Vilken betydelse har ledningen? Hur kan man göra i skolan? Vilken roll spelar det livslånga lärandet? Vad krävs för att säkerställa kompetensförsörjningen?

Allt det här diskuterades på årets upplaga av Learning Forum, som RISE arrangerade online den 2 december. Presentationerna sammanfattas i en längre artikel, som Spaningen publicerade för ett par dagar sedan. 

Johan Magnusson är professor vid Institutionen för tillämpad it vid Göteborgs universitet och föreståndare för Swedish Center for Digital Innovation. Han tog bland annat upp behovet av nya perspektiv på verksamheten och en helt annan styrning än idag för att den offentliga sektorn ska kunna utveckla sin verksamhet med hjälp av digitala lösningar.

Digitalisering av den offentliga sektorn är något annat och något mer än automatisering och effektivisering. Istället handlar det om att utforska, experimentera och hitta nya sätt för verksamheten att fortsätta vara relevant.

Nathalie Gustafsson, process- och innovationsledare på RISE, instämde i att innovation inte främst handlar om ökad effektivitet. Hon tillade samtidigt att arbetet med innovation kan bli betydligt mer effektivt med en vetenskapligt grundad ansats. Det tar RISE fasta på i den utbildning om innovationsledning i skolan som man erbjuder team av skolledare från sina nio skolpartners.

Innovationsledning handlar om att kunna ge tillfredsställande svar på tre grundläggande frågor: Vad ska vi göra? Varför är det viktigt? Hur ska arbetet gå till? Innovation ska inte vara ett självändamål, utan måste vila på grundläggande värden som man vill uppnå. Dessutom är det avgörande att se till att det finns stöttande funktioner som ger stöd åt ett kontinuerligt förändringsarbete, alltifrån ledarskap och omvärldsbevakning till en organisationskultur som tillåter att man tar risker, vågar testa och ibland hamnar fel.

I Burlövs kommun finns ett kvalitetsteam som arbetar med lärares professions- och undervisningsutveckling. Under de senaste par åren har man bland annat undersökt hur VR kan användas som en digital lärresurs i undervisningen i olika ämnen, från förskolan till och med komvux. Det handlar om att bygga VR-promenader i 360-graders miljöer, där läraren är guide till eleverna. 

Det är tydligt att användningen av VR i undervisningen stärker elevernas motivation och ökar deras uthållighet och engagemang. VR-promenaderna ger ett kraftfullt visuellt stöd åt elevernas lärande. De är ivriga att sätta igång och de är inte passiva åskådare under VR-vandringar, utan deltar aktivt. Samtalen rör undervisningens innehåll och eleverna ställer många frågor till varandra och till läraren.

Eleverna behöver lära sig att observera och att reflektera kring vad de ser och vad det betyder. Genom att till exempel uppleva andra människors miljöer virtuellt, blir det lättare att sätta sig in i deras situation och att förstå deras tillvaro. Men samtidigt kan det vara en pedagogisk utmaning för lärare: hur gör man för att undervisa med en upplevelse istället för en föreläsning? Vilka hinder och möjligheter blir synliga?

I en värld som ständigt förändras, är det nödvändigt att barn och unga ges möjlighet att utveckla adekvata kunskaper och kompetenser. Innovitaskolan har tillsammans med RISE utvecklat en metodik som ska underlätta det arbetet, från förskolan till och med nian: Innovita Skills.  

Explore och Innovate är två faser i det utforskande och innoverande arbetssätt som Innovitaskolan arbetar med under ett läsår. Det handlar om att låta eleverna utforska och få perspektiv på nuet och framtiden, genom att problematisera kring och designa lösningar på olika högaktuella ämnen. Genom att arbeta fördjupande och utforskande, kan lärarna bättre stimulera elevernas utforskande och kreativitet. Eleverna blir mer motiverade när de hittar den röda tråden och känner att de äger sitt eget lärande.

Det är inte någon nyhet att det krävs en grön omställning för att jorden ska fortsätta vara en trevlig planet att leva på. Northvolt vill underlätta det här genom att tillverka litiumjonbatterier för elbilar och för lagring av energi. Just nu är man på väg att starta en så kallad gigafabrik i Skellefteå, inriktad mot storskalig produktion.

En stor arbetsmarknad är på väg att växa fram i norra Sverige, i regioner där det i regel inte finns särskilt många att rekrytera. Därför är det nödvändigt att skapa förutsättningar för en mer agil arbetsmarknad, men det är också viktigt att se över utbildningslandskapet. Det behövs en utbildningsmodell, anpassad efter individuella förutsättningar och behov, som gör det möjligt att snabbt kompetensen hos väldigt många.

Den stora frågan är hur det blir möjligt att skala upp det här och att samtidigt fortsätta förändringsarbetet. Utgångspunkten måste vara att lärandet aldrig tar slut. Det gäller hela tiden att fylla på med nya kunskaper och att omvärdera det man har lärt sig, betonade Katarina Borstedt, director of growth på Northvolt.

Innovation och lärande är en vital del av verksamhetens kärna, oavsett vad man ägnar sig åt. Därför duger det inte att lämna lärandet åt slumpen. Det är viktigt med design och det gäller samtidigt att hitta en komfortzon i ständig utveckling och förändring, konstaterade Johan Eriksson, som leder den nordeuropeiska delen av Googles specialistorganisation för digitalisering.

På Google är lärande ett naturligt och självklart inslag i arbetsdagen. Det gäller för alla, även för de högsta cheferna. De måste gå först, annars kommer inte resten av organisationen tro att det ska prioriteras. Det är inte tanken som räknas, utan det gäller att visa konkret handling.

Inköp av digital teknik är en del av skolans verksamhetsutveckling

Skolans digitalisering handlar om att utveckla och förbättra verksamheten med teknikens hjälp. Därför är det avgörande att ha en klar föreställning om vilka effekter och fördelar investeringen ska ge. Dessutom är det väsentligt att inte enbart upphandla en färdig lösning. Det är minst lika viktigt att köpa in kompetensöverföring, så att den fortsatta utvecklingen kan ske på egna premisser. 

I en artikel som publicerades på Spaningen tidigare idag, berättar konceptutvecklingschef Lena Tamme om hur Lärande i Sverige tänker och arbetar. Just nu arbetar man med att utveckla en chatbot, en webbaserad digital assistent, som kan ge snabba svar på olika konkreta, praktiska och SYV-relaterade frågor kring bolagets gymnasieskolor och program. 

Utvecklingen sker med hjälp av en konsult, men Lärande i Sverige passar samtidigt på att lära sig hur tekniken fungerar, så att det blir möjligt att utveckla lösningen vidare på egen hand. Det gäller att förstå vad som sker “under huven”. Inköpet är alltså också en del av bolagets lärande och verksamhetsutveckling.

Verksamhetsnära kompetens är helt avgörande, betonar Lena Tamme. De som ska fatta besluten måste verkligen förstå vad det handlar om och vilka förutsättningar som gäller. Det gäller också att tänka efter kring utveckling och förvaltning av den lösning som tas fram.

Kristina Björn, utbildningsstrateg och senior projektledare på RISE, lyfter fram att investeringar i digital teknik inte i första hand om att köpa produkter, utan om att göra inköp som kan leda till önskvärda effekter i verksamheten. Skolhuvudmän har börjat se inköp och upphandling av digital teknik som ett medel för en önskad utveckling mot konkreta mål. De arbetar mer medvetet för att de stora investeringar som görs verkligen ska ge de effekter de vill se. Det finns en ökad förståelse för att upphandlingsarbetet är styrande för skolans utvecklingsarbete, och att det faktiskt går att skapa lägen som man gillar.

Björn Flintberg, projektledare på RISE, konstaterar att de projektansvariga på Lärande i Sverige har satt sig in i behoven och genomfört ett grundligt förarbete som löper genom hela organisationen. Det resulterar i att alla känner sig trygga med lösningen, både skolledning, lärare och studievägledare.

Lärare som designers

Förra veckan disputerade Elisabeth Rolf på avhandlingen Teachers as designers: Analyses of pedagogical patterns and their use, vid institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet. Hon har undersökt hur lärare i den svenska gymnasieskolan arbetar med it och digitala medier i sin undervisning, och vad man kan lära av deras sätt att lösa problem. 

Kan lärarrollen jämföras med en designers yrkesroll? Kan lärare jobba som en designer för att ta sig an problem som visar sig i undervisningen? För Elisabeth Rolf är svaret uppenbart: I likhet med en designer, arbetar lärare med dynamiska och oförutsägbara processer, där olika teman kan växla under arbetets gång. Kreativitet är en avgörande del av yrkesutövningen. Att vara lärare innebär att designa undervisning.  

De som arbetar med design försöker definiera först definiera problemen, och därefter ger de förslag på lösningar. Inom mjukvaruutveckling används så kallade designmönster, för att dela lösningar och goda idéer. Elisabeth Rolf använder uttrycket pedagogiskt mönster. Ett sådant mönster beskriver ett pedagogiskt problem, förklarar i vilka sammanhang det uppstår och föreslår sätt att hantera dem. Dessa pedagogiska mönster kan sedan användas som stöd och vägledning för lärare som stöter på samma typ av problem i sin undervisning.

Elisabeth Rolf menar att pedagogiska mönster både kan användas på lärarutbildningen och i yrkesverksamma lärares kollegiala lärande. Det kan vara en lämplig väg att utveckla och förbättra undervisningen, samtidigt som lärare stärker sin problemlösningsförmåga och sin yrkeskompetens. 

Europeiska rådet rekommenderar blended learning

I början av förra veckan samlades EU:s utbildningsministrar i Bryssel för ett möte, där man bland annat antog en rekommendation från Europeiska rådet om att arbeta mer systematiskt och långsiktigt med blended learning. Det handlar alltså om att ta fram och använda pedagogiska lösningar där skolan växlar mellan klassrumsundervisning och undervisning via nätet. 

Europeiska rådet påpekar att det här en central lärdom från pandemin som skolan i medlemsländerna kan använda till att förbättra och utveckla undervisningen. Det är viktigt att öka skolans resiliens vid krissituationer och andra snabba förändringar, samt att stärka lärares och elevers digitala kompetens. 

Blended learning innebär att undervisningen kan bli mer flexibel och i högre grad anpassas efter elevers olika behov. Den kan också bidra till en mer likvärdig tillgång till undervisning av god kvalitet och lägga grunden för ett livslångt lärande.  Rekommendationen är en del av EU:s handlingsplan för digital utbildning, som sträcker sig från 2021 till 2027.

I stora delar av Europa är den digitala infrastrukturen att betrakta som bristfällig, så det föreslås därför satsningar inom det här området. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling bland lärarna, så att de verkligen kan dra nytta av de pedagogiska möjligheterna. Europeiska rådet förordar medlemsländerna att dra nytta av ekonomiskt stöd och expertis från EU för att sätta fart på skolans digitala utveckling. 

Sveriges regering ställer sig bakom rekommendationen, men tillägger samtidigt att det är viktigt att medlemsländernas handlingsutrymme inom utbildningsområdet respekteras.