Ur nyhetsflödet vecka 48

Vilka lärdomar tar gymnasieskolan med sig från pandemin?

Hur fungerade den nätbaserade undervisningen under pandemin och vilka lärdomar tar skolledare och lärare på gymnasieskolan med sig in i det nya normalläget? I en längre artikel på Skola Hemma berättar chefen för verksamhetsutveckling på Stadsmissionens skolstiftelse samt rektor och ett lärarlag på Grillska gymnasiet i Västerås om sina tankar och erfarenheter.

Stadsmissionens skolstiftelse, som är en av RISE nio skolpartners inom digitalisering och lärande, driver sex gymnasieskolor under namnet Grillska gymnasiet i Mälardalsregionen. Undervisningen fungerade i stor utsträckning väl och examinationsgrad och måluppfyllelse låg i våras på ungefär samma nivå som för ett år sedan.

På Grillska gymnasiet i Västerås skedde omställningen i princip över en natt. Det var redan bestämt att Google Classroom skulle börja användas som lärplattform. Tekniken fanns därför på plats, alla elever hade varsin dator och lärarkåren var igång med att arbeta digitalt. En pedagogisk utveckling, som vanligen tar flera år att få igång, satte rejäl fart på kort tid.

För en relativt stor andel elever var det en fördel att vara hemma. De slapp att pendla och det blev lättare att koncentrera sig på studierna. Samtidigt är den sociala samvaron en central del av skolans verksamhet, och den upplevs som väldigt viktig av en del elever. Dessutom är det inte alla elever som har tillgång till en lugn studiemiljö hemma. 

I augusti genomförde Stadsmissionens skolstiftelse en stor och genomgripande analys av elevernas kunskapsläge och välmående. Det handlade både om att få en bild av utgångsläget för de nya eleverna och att fånga upp tvåor och treor som är i behov av hjälp och stöd.

Rektorerna på Grillska gymnasiets skolor ansvarar för att de elever som behöver kan få hjälp att komma ikapp kunskapsmässigt. Elever som behöver stöd för sitt psykiska välmående ska även få det. Stadsmissionens skolstiftelse satsar lika mycket på skolsköterska, kurator, socialpedagog och andra delar av elevhälsan som på läxhjälp och andra pedagogiska insatser. Utöver de resurser som delats ut via Skolmiljarden, skjuter man till lika mycket från centralt håll.

Pedagogiska diskussioner bland rektorer och bland lärare har länge varit en viktig del av verksamheten på de sex gymnasieskolorna. Ett exempel är de rektorsmöten på distans som arrangeras en gång i månaden. Det kollegiala lärandet har stor betydelse för arbetet med att leda och utveckla undervisningen. 

Ewa Ekström, rektor på Grillska gymnasiet i Västerås, konstaterar att lärarna nu i högre grad än tidigare arbetar med flippad undervisning. De spelar in presentationer och föreläsningar som eleverna kan använda som förberedelse inför lektionen eller som repetition inför provet. 

Hon hoppas också att det efterhand blir möjligt att arbeta med distans- eller hybrid undervisning i de situationer där det fungerar. Annars finns det risk för att den digitala utvecklingen, som nu har kommit igång, bromsas upp igen. Dessutom behöver eleverna lära sig att själva ta ansvar för sitt lärande och att arbeta med sina drivkrafter och sin motivation, tillägger Ewa Ekström.

Tomas Abrahamsson, chef för verksamhetsutveckling och tillträdande VD på Stadsmissionens Skolstiftelse, är övertygad om att regelverkets begränsningar för nätbaserad undervisning inte kommer att hålla i längden. Trycket från landets lärare och elever kommer helt enkelt att bli för stort. 

Många elever tycker att en blandning av undervisning i skolan och över nätet vore det allra bästa. De ser fördelar med att kunna vara hemma ibland, ta det lite lugnare och kunna fokusera på skolarbetet utan sociala distraktioner, avslutar Tomas Abrahamsson.

Pandemins konsekvenser för elever och lärare 

I onsdags presenterade Skolinspektionen en rapport som analyserar hur situationen under  pandemin påverkat elevers måluppfyllelse och välmående. Undersökningen sträcker sig från högstadiet till komvux och har utförts på uppdrag av regeringen. Den baseras på åtta distansinspektioner, som genomförts från februari till och med september i år.

Skolinspektionen konstaterar att resultaten ger många viktiga insikter om den nätbaserade undervisningens konsekvenser, men tillägger att de inte ger en nationellt representativ bild av situationen.

Enligt rapporten har förutsättningarna att nå målen försämrats för de flesta elever. Ett viktigt skäl är att undervisningen ofta inte har hållit samma kvalitet som vanligt. Andra skäl är att en del elever inte har en god studiemiljö i hemmet, att det saknas en tydlig bild av elevernas stödbehov och att lärare har upplevt det som svårare att sätta betyg. Skolinspektionen tillägger att de här effekterna påverkas av distansundervisningens omfattning, skolans tekniska förutsättningar och lärarnas kunskapsmässiga läge vid omställningen, den nätbaserade undervisningens kvalitet samt möjligheterna att kompensera eleverna.

Rapporten visar också att den nätbaserade undervisningen har påverkat många elevers psykiska och fysiska hälsa negativt. Stress, ensamhet och sämre levnadsvanor var vanligt förekommande. Arbetet med elevhälsan har främst varit reaktivt, med fokus på åtgärder för enskilda elever. 

Skolverket konstaterade i veckan att allt fler elever på nationella gymnasieprogram tar examen inom tre år. Andelen har ökat sju år i rad och gäller för samtliga högskoleförberedande program och för huvuddelen av yrkesprogrammen. Samtidigt är det tydligt att pandemin har försvårat för lärare att genomföra prov, bedöma elevers kunskapsutveckling och att sätta betyg. 

Skolverket genomför just nu en undersökning av pandemins allmänna påverkan på skolan. Slutsatserna ska presenteras senare under den här månaden. Här kommer man bland annat att ta upp hur lärares bedömningssituation förändrades under pandemin. 

Sociala robotar i matematikundervisningen

Tidigare i år inledde en forskargrupp på Åbo Akademis lärarutbildning i Vasa en studie om sociala robotar i matematikundervisningen. Studien pågår året ut och bygger vidare på erfarenheter från projektet Artisan – Artificiell intelligens i skolan. 

Forskargruppen genomför studien tillsammans med robotik- och interaktionsforskare vid Experience Lab på Åbo Akademi samt med forskare på Uppsala universitet som undersöker arbetet med datalogiskt tänkande i skolans matematikundervisning. Dessutom deltar medarbetare och elever från Yrkeshögskolan Novia, Vasa Övningsskola och Korsholms Högstadium.

I studien undersöker forskarna hur sociala robotar kan fungera som pedagogiskt stöd och komplement i matematikundervisningen. De använder den människoliknande roboten Nao för att lära sig mer om hur interaktionen mellan robot och elev ser ut, och vad roboten behöver kunna för att hjälpa elever som kör fast. Det är viktigt att forskarna förstår interaktionen, så att de på sikt kan göra robotarna autonoma och självgående. 

Forskarna har bland annat genomfört ett test med elever i femman och sexan, som nyligen lärt sig multiplikation och division. En del elever faller snabbt in i lärsituationen, medan andra är mer fundersamma. Genom att följa med i konversationen och genom att analysera ögonrörelser och kroppsspråk, blir det möjligt att se vad eleverna förväntar sig av roboten. Samtidigt ges en unik möjlighet att studera hur elever lär sig matematik.

Nylitteracitet

Förra året startade Undervisnings- och kulturministeriet i Finland satsningen Utbildning för alla, som pågår till och med nästa år. Syftet är att förbättra undervisningens kvalitet i för- och grundskolan och att ge alla elever en likvärdig grund för sitt livslånga lärande. 

Utvecklingsprogrammet Nylitteracitet är en del av Utbildning för alla. Här är arbetet inriktat på att ge eleverna möjlighet att utveckla sin digitala kompetens, sin medie- och informationskunnighet (i Finland säger man medieläskunnighet) samt sina kunskaper i datalogiskt tänkande och programmering. 

Utbildningsstyrelsen och Nationella audiovisuella institutet är just nu igång med att ta fram ett stödmaterial för lärare som ska hjälpa dem att arbeta med de här tre områdena i sin undervisning. Det stödjer också implementeringen av grunderna i läroplanerna. 

Förutom de tre områden tar stödmaterialet bland annat upp exempel på hur AR, VR och ljudböcker kan användas i undervisningen och hur elevernas multilitteracitet kan tränas och utvecklas. Senast under våren 2022 kommer materialet att finnas fritt tillgängligt på svenska.